After Life…eller mitt i det?

En av mina favoriter, Ricky Gervais, har skapat en serie som heter After Life. Den första säsongen släpptes på Netflix i mars 2019 och blev en favorit direkt. Kanske inte för det vassa humor som Gervais normalt levererar, utan mer för de tankar som Gervais rollkaraktär förmedlar. Nu har säsong 2 släppts och det är samma visa nu.

Tony (Gervais) lider i sin sorg efter att hans fru gått bort i cancer. Han anser sig därför ha ett supervapen – han kan vara precis hur han vill mot vem han vill. Det spelar ändå ingen roll då hans värld fullständigt gått åt helvete. Det är så S1 startar.
Men en bit in i den så växer en annan sida av Phil fram En sida där han faktiskt börjar göra bra saker för andra människor. Den svarta humorn genomsyrar After Life och det är som många andra skrivit, man slits mellan skratt och förtvivlan.

I S2 fortsätter det i samma anda. Phil är ledsen och kan inte sluta titta på klipp på sin avlidna fru. Klokt nog så är hon där och peppar honom. Det är väl det jag känner är den stora meningen med den nya säsongen. Att inte förstöra för andra bara för att du själv har en dålig dag.

Och även om det blir lite långdraget ibland så är skådespelarensemblen helt fantastisk. Han vet hur han plockar ihop ett gäng som i sig själva kan säga så mycket om den karaktär de ska spela. Det är svårt att skriva om hur serien är då den svänger så fruktansvärt mycket i stämning. Ena stunden torkar man en tår för att det är så evinnerligt sorgligt, för att i den andra torka samma tår för man har skrattat.

Men det finns några viktiga poänger tycker jag, där den största är att du själv påverkar hur din omgivning ser på dig. Skeppa inte över din egen dynga på någon annan som inte har något med det att göra – hjälp dig själv genom att hjälpa andra som du sedan kan få betalt av genom deras glädje eller välmående.

Har ni inte sett ettan så är det idé att börja i rätt ände. Tvåan kommer så småningom…som ramsan säger!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: