Mange: Mile – The World In Focus (2017)
Att låta mig recensera ett Milealbum är väl nästan som att låta Kim Jung Un
Mange lyssnar
Mange lyssnar: Enbound – The Blackned Heart (2016)
Hej och god fortsättning. 2017 har slagit upp dörrarna och jag tänkte komma med årets
Mange har lyssnat på: Dare
Dare. Min absolut märkligaste musikaliska kärlekshistoria. Ett band som får Smokie att framstå som furiös
Manges Musik: Eclipse – Armagddonize (2015)
– Jaja Vad är väl en bal på slottet? Den kan ju vara fruktansvärt tråkig
Manges Musik: Upon This Dawning – We Are All Sinners (2014)
Att fyra killar från den Italienska staden Brescia skulle komma att bli det mest spelade
Manges Musik: Moonspell – Extinct
När man bilar och spränger sig fram i det gigantiska berg av musik som står
Van Halen: A different kind of truth
En gång i tiden gjorde Van Halen en hel hoper sköna låtar. Från de första
Rhapsody of Fire – From Chaos To Eternity (2011)
Rhapsody of Fire, eller Rhapsody som var deras namn runt 1998 när jag först stiftade
Dead by April – Incomparable (2011)
Googlade Dead by April för att få mer info. I min värld är de mest
Opeth – Heritage (2011)
Growlen är borta, och allt annat som kallas metal. Opeth har kört rakt ner i
UDO – Rev-Raptor (2011)
Åttiotalet ringde och ville ha sitt sound tillbaka. Eller var det nittotalet? Det skulle kunna
Powerwolf – Blood of The Saints
Powerwolf är för mig ett tomt blad trots att gänget har lirat sedan 2003 och
Mange lyssnar: Djerv
DJERV – Djerv Maaaaaaadmmmmaaaaaaannnnn. Pang, högerkroken träffar med sådan kraft att huvudet bara skakar med