När man bilar och spränger sig fram i det gigantiska berg av musik som står framför en så finner man ibland guld, men nu tror jag mig ha hittat Rhodium. De Portugisiska gamla vargarna har på sin elfte fullängdare mixtrat ihop en röra som får mig att utstöta glädjerop.
Tänkt dig att du tar det bästa från Sisters of Mercy och tidiga The Mission, de trallvänligaste partierna från Paradise Lost runt perioden med den gamla damen (One Second), släng sedan in lite In Flamespatenterade gitarrslingor och på sång Mikael Stannes (Dark Tranquillity) rena sånginsatser, detta tillsammans med snygga stråkarrangemang och med de återkommande insvepningar från mellanöstern så har du kanske årets platta redan nu.
Den inledande kvintetten av alster slog undan benen på mig totalt, men jag törs säga att det inte finns ett enda dåligt spår på den här plattan. Det här var absolut upp i min allé.
Har inte hört något liknande sedan Secret Discovery var igång. För även om Moonspell säger att The Future is Dark, så hävdar jag motsatsen. Framtiden ser mycket ljus ut, i alla fall för Moonspell.
Så om du bara tänker dig lyssna på en enda skiva om utrotning i år så låt det bli denna. Snyggare och bättre blir det inte.
Passar bäst till:
Allt, i bilen, på festen, till städningen…
Betyg: 9 av 10
