Åttiotalet ringde och ville ha sitt sound tillbaka. Eller var det nittotalet? Det skulle kunna ha varit tjugohundratalet också. Så här är det, U.D.O låter som U.D.O alltid har gjort. Det är som en påse grillchips från Estrella, man vet vad man får.
Så hur har vår camoflageklädde köttbulle från Solingen fått till det den här gången då? Nja, det känns som om karbonpapperet har används någon gång för ofta nu. Hade inte skadat med liiite förnyande. Låtuppbyggnad, gittarsolon och körerna är som vanligt. Titelspåret tuggar på bra och kommer säkert höras på grabbkvällarnas förkrökande. Den obligatoriska semiballaden, i detta fall I Get As Good As I Get funkar.
Annars så är det en jämn smet, inget sticker ut men det är inte för den sakens skull dåligt. Funkar bra som sällskap på jobbet. Herr Dirkschneider och hans vapendragare har kort och gott gjort en Heavy Metalplatta till. Så när det kommer till betyg så får det nog bli 6 av 10.
Sugen på att lyssna?
Klicka på länken: U.D.O. – Rev-Raptor
