Året i bilder – ett axplock från 2025

Ännu ett år har passerat revy. Man har blivit ännu ett år äldre. Som alltid så knäpps det en och annan ruta, och här är några av mina favoriter från året!

På det hela taget var det väl ett bra år. Det har blivit en hel del musik med start i januari då vi åkte till Pustervik i Göteborg och såg Eclipse. Ett band jag inte fattar att de inte når större scener, men det kommer förhoppningsvis. Det är de värda! Rex Orange County med Molly i London, det var också Sweden Rock Festival, där många ansåg var ett mellanår gällande akterna. Men vi fick ihop 24 hela spelningar och det var för det mesta bra alltihop. Under sommaren lärde jag känna till ett band från Kopparberg som heter Northlake Shivers. Ett countryband som är riktigt bra. Hösten bjöd på Volbeat och liveåret avslutades vid lucia med Sabaton i Scandinavium.

Resor har det också varit några stycken. Molly och jag var som sagt i London i februari och den stan får man ju liksom aldrig nog av. Fröppen och jag gjorde Norge i hygglig vanlig ordning, och sen har det varit lite utflykter hit och dit med en och annan ”lower league” match i den värmländska fotbollsdjungeln som destination. Samma där, en bra mix!

E45 och jag har lärt känna varandra ännu mer under året som varit. När man nu förärats med ytterligare en familj så kan man inte annat känna än att man är privilegierad. Att den också finns uppe i Torsby med skogen om knuten gör ju att man nu har nån slags hemvist både i stan och på landet. Jag kunde inte ha önskat mig mer, då just miljön på landet varit något som funnits som en längtan i mig under en länge tid. Ibland är det underligt hur saker och ting sker.

Jag är så enormt tacksam för livet just nu. Livet som var fortsätter i en annan och omtänksam skepnad, livet nu och framåt med glädje och kärlek. Mina egna barn växer och blir självständiga människor som jag är så tacksam för. Att mamman och pappan till de där barnen har en fin kompisrelation efter ett liv ihop värdesätter jag högt. Att jag fått möjligheten att finnas där för ett par nya unga vuxna känns också fint. Att bli så väl mottagen när man kommer in i en ny familj är inte självklart, men det har jag blivit och jag är så tacksam.

Mor och far hänger i och finns där när jag behöver dom. Hur det än är, ibland när det är lite tungt, behöver man bara en kram av sina föräldrar oavsett hur gammal man själv dragit iväg och blivit. Hoppas att ens egna barn känner likadant. Att man finns där oavsett vad som må hända.

2026 ska bli ett ännu bättre år har jag tänkt. Sen hur det kommer att arta sig får ju framtiden utvisa. Målsättningen är ju där och det är väl en bra start så långt.

Men nog om det.

Har plockat ut ett gäng bilder som säger nånting om det som hände, platser som hade något, djur som givit mig glädje eller bara en ögonblicksbild som var just där och då.

Har ni orkat ända hit så vill jag passa på att önska er alla ett gott och bra 2026!