Det var inte insmugglad pyro och bangers som startade fredagens fotbollsderby. Naturen kan den också, och med mörka mullrande moln, och blixtrande ljusstavar välkomnade himlen publiken till matchen.
Lillebror på besök hos storebror…vilket såklart beror på hur man ser det.
Karlstad Fotboll är en tämligen ny förening, medan Fotbollsklubben är grundat 1971. Men bakom KF finns ju stadens klassiska Karlstad BK, och då får vi ta oss 100 år tillbaka till 1923 för att se när klubbens föddes. Så med den bakgrunden, och de olika finansiella musklerna mellan klubbarna så var det nog ingen tvekan om att det var just så – att lillebror var på besök.
Med en toppsatsning i KF som inte riktigt flyger, men där förväntningarna är stora, mot ett FBK som radat upp sex raka matcher utan poäng fanns det liksom inga klara förutsättningar inför matchen. Inte mer än att FBK såklart såg sig slå ur underläge, vilket tabellen också visar vara korrekt.
Det kom över 2 400 till Sola Arena den här kvällen, så att säga att det inte finns fotbollsintresse i stan kunde inte vara mer fel. Att det kommer såpass många till en match mellan två lag i landets tredje högsta serie ser jag istället som ett styrkebesked för fotbollen. Känslan hade ju såklart varit klart mycket bättre om inte läktarna var 20 meter från gräset, men det är en helt annat fråga.
Som match sett var det väl ingen direkt fest, mer två lag som höll i det de hade och straffområdeslinjerna tycktes, åtminstone i första halvlek, vara elektriska. Det hände en del fram dit, men sen försvann allt av värde när avsluten skulle tas. Det var dock hemmalaget som höll i taktpinnen första halvan. Det vasr åtminstone känslan från det hörn jag befann mig i.
I den andra blev det mer öppet, och jag fick en känsla av att det här kunde gå i röd favör till slut. Det kändes som att FBK var mindre rädda för att förlora än Karlstad Fotboll var, och det har ju visat sig förr vara en ganska kraftig favör när det kommer till idrott.
Timmen var nästan spelad då kvällens lirare i rött, Armin Fathi, hittade Kristoffer Grauberg Lepik centralt. Han snodde runt och placerade bollen snyggt bakom Miloje Prekovic i hemmamålet. Efter det tryckte hemmalaget upp sig i planen och skapade både en och flera chanser för en kvitteringen. En kvitteringen kom i den 82:a spelminuten då brassen Romulo gladde publiken som höll på hemmalaget. Med tanke på att FBK förlorat matcher på just det sättet den senaste tiden så undrade man om det skulle bli samma visa idag, och att KF skulle få in ett till innan slutsignalen.
Men istället så tog FBK tag i taktpinnen på momangen, och när Armin Fathi skickade in FBK:s andra – endast en minut efter kvitteringen – kändes det som att luften gick ut hemmalaget. När domaren så blåste av så stod det 1-2 på den stora ljustavlan och FBK tog tre välbehövliga poäng i bottenstriden. För Karlstad Fotboll fortsätter sökandet efter ett spel som kan vinna laget matcher.
För hur det än är, hur mycket romantik det finns, hur mycket mitt egna stöd ligger hos min moderklubb FBK Karlstad, så är det i min mening ingen tvekan om vilken av klubbarna som i dagsläget har de bästa förutsättningarna att ta sig upp ytterligare ett steg i serieträdet, och det är Karlstad Fotboll. Fotbollsromantikern i mig hade ju såklart gärna sett en återgång till det klassiska namnet Karlstad BK, men det är bara en – och min – åsikt och inte mitt beslut att ta.
Önskar båda lagen lycka till med kommande matcher!
(Vill man låna nån bild för privat bruk så är det okej.
Tagga gärna in @bearroad på instagram och bearroad.se om man lägger det på något annat ställe.)