Den andra dagen – skulle den kunna toppa den första?
Det visade sig att den kom att ha sitt – och lite till i bagaget!

Vägen ner från Gausta gav oss en ny vinkel på Rjukan, som låg där en bra bit ner från där vägen startade. Man funderar ju på varför det ens blir ett samhälle byggt på en plats som det här, men allt stavas vattenkraft. Månadalen har en mängd kraftverk efter sin sträckning och är klassat som ett världsarv. Men det var ett annat världsarv som skulle skulle sätta den stora prägeln på, åtminstone, min dag.

Vi skulle bege oss till Vemork.
För mig som har ett stort historieintresse är ju den här platsen av extremt stort värde. Inte bara för mitt intresse, utan också (kanske) för hela Europa. Under den tyska ockupationen av Norge var Vemork ett strategiskt ställe för Hitlers Tyskland. Här framställdes tungvatten, vilket de tyska kärnvapenforskarna hade för avsikt att använda till en “A-bomb”. Racet var ju på allvar igång om vem som skulle producera den första atombomben, och vi vet ju nu hur det gick. Men hur hade det gått om, inte de norska sabotörerna inte utfört sina hjältedåd? Hur hade Europa sett ut om Hitler och gänget fått fram den första atombomben? Det vi kan vara säkra på är nog att London inte sett ut som det gör idag. Allt är väl dokumenterat i den tv-serie som producerades för några år sen. Den finns just idag att se på SkyShowtime.
Sträcksåg serien när jag kom hem då hela storyn är helt otrolig. När man också varit på plats och sett naturen de utförde sabotaget i så är de här norska hjältarna inget annat än just det – hjältar. Att dessutom få trampa samma mark där man vet att en så stor historisk händelse ägt rum gör saker med en.

Det finns massor att läsa om aktionen på massor av ställen, och det finns massor mer att uppleva kopplat till detta. Man kan till exempel gå samma väg som sabotörerna gjorde från stugan på fjället till Vemork. Något för en annan gång kanske!

Vår väg gick aningen söderut för att sedan ta oss västerut, på och runt Hardagervidda. Och just vidderna är hisnande och vackra, allt blandat med djupa dalgångar och vackra bäckar och vattenfall. Mitt på turen kom vi till Odda. Samhället ligger vid änden av en fjord i fjorden så att säga. Hardangerfjorden går långt in och Odda är en av platserna den når. En fin liten stad som är värd en genomfart om man är i närheten. Därifrån begav vi oss en bitt norrut efter fjordkanten och rakt in en ny tunnel – och de blev många på den här resan.

Landade på kvällen in i Bergen och ett hotellrum alldeles vid hamnkajen. Bergen är definitivt en stad jag kommer att besöka igen, och kanske vara några dagar. Finns mycket att utforska i närheten – både på land och på vatten.

(Vill man låna nån bild för privat bruk så är det okej.
Tagga gärna in @bearroad på instagram och bearroad.se om man lägger det på något annat ställe.)