Mitt Värmland: Sveafallen

När inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan låg stora delar av dagens Sverige under vatten. Ett stort innanhav, Yoldiahavet, dubbelt så stort som dagens Östersjön, täckte stora delar av Svealand och halva Finland. Landet som varit nedtryckt under den 3 000 meter tjocka isen höjde sig successivt. Denna landhöjning, som fortsätter än i dag, höjde landytan med 160 meter i Degerforsområdet. Allteftersom landet höjde sig snördes Närkesundet av. Så småningom återstod endast ett smalt sund, det som brukar kallas Svea älv. Den mynnade via Vänern ut i Västerhavet.

Områdets stora geologiska betydelse upptäcktes först på 1920-talet av professorerna Munthe och von Post. Den tidiga forskningen påstod bland annat att det, på grund av en markant nivåskillnad mellan Ancylussjön och Västerhavet, uppstod kraftiga vattenfall i området. Man gjorde jämförelser med dagens Niagarafall och menade att Sveafallen kan ha varit tre gånger så stora. Dessa antaganden har sedan lockat mängder av turister. Senare forskning, bland annat av professor Fredén på 1960–70-talet, menar att det inte fanns någon större nivåskillnad mellan haven och att det därför inte var fråga om några egentliga vattenfall. Däremot fanns under en tid ett smalt sund här vid Degerfors, där stora mängder vatten forsade fram.

I naturreservatet kan man se fem strömrännor. Exakt när dessa bildades vet inte geologerna. Troligen redan före den period då landhöjningen skapade det smala sund där Svea älvs vatten avtappade Ancylussjön. Men säkert har dessa vattenmassor fortsatt forma och slipa ner dessa fåror. De tydligaste strömrännorna är Domedagsdalen och Bergtjärnsrännan. Domedagsdalen är den djupaste rännan och har på sin västra sida en brant klippvägg med en högsta punkt på 17 meter ovanför marken. I den södra delen av reservatet, vid Bergtjärn, finns Bergtjärnsrännan. Där skjuter en hög och lodrät klippa ut över tjärnen. I detta område finns också vattendelaren (med sin lägsta punkt i området) mellan Östersjön och Skagerrak. (Källa: Länsstyrelsen, Örebro Län)
*****
Ett område som jag besökte mycket när jag var yngre. Då, tillsammans med min farmor, utforskade vi området vilket var jättespännande. Har på senare år varit tillbaka och sett det med “vuxna” ögon. kanske ännu häftigare nu när man vet lite om varför området ser ut som det gör.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: