Skip to content

En fin höstdag i augusti, när suget efter naturen åter gjort sig påmint, tog vi en sväng till Nygårdskällan. 
En häftig oas och upplevelse som inte ligger mer än en dryg halvtimme bort från Karlstad. Väl värt ett besök!

Så här skriver Karlstads Kommun på sin hemsida:
Nygårdskällan är en naturlig källa som ligger vid Västgötabäcken i Ölmans ravinsystem, 4,5 mil nordost om Karlstad. Nygårdskällan ligger inom naturreservatet Ölmans lövskogsraviner och är ett av landets största och bäst utvecklade ravinområden. Områdets historia är spännande och mytomspunnet.

Grundvatten som naturen pumpar upp

Nygårdskällan är en så kallad artesisk källa där grundvatten pumpas upp med självtryck genom en öppning i jordlagret. Grundvattnet i Nygårdskällan kommer från den stora isälvsavlagringen Brattforsheden.

Vandringsled fram till källan

För att komma till Nygårdskällan följer du en två kilometer lång vandringsled genom en delvis ganska krävande terräng. Leden börjar vid parkeringsplatsen där det också finns en informationstavla. Längs leden finns bänkar utplacerade där du kan sitta och vila. I lugn takt tar vandringen fram till källan cirka en timme.

Djur och natur

Vandringsleden går genom gammal granskog och lövskog med gråal. Här finns också gott om döda träd. Den gamla, orörda skogen och de döda träden är mycket värdefulla för många mossor, lavar, svampar och insekter. På våren växer ett hav av vitsippor i ravinerna och här finner du också den trolska växten gullpudra. Fåglarna trivs i skogsmiljön vid ravinerna och här finns mindre hackspett, gärdsmyg, nötväcka och spillkråka.

Ölmans ravinsystem är ett av landets största och bäst utvecklade ravinområden och av riksintresse för naturvården. Ravinerna har bildats i en finkornig jordart som kallas silt. Silt är finare än sand men något grövre än lera.Området ligger inom naturreservatet Ölmans lövskogsraviner.

Här kan du läsa mer om Ölmans lövskogsraviner

Spännande historia

Under 1800-talet vallfärdade folk till Nygårdskällan för att dricka ur brunnen då man trodde att vattnet var hälsobringande och ungdomsgivande. Första söndagen efter midsommar firades “källsöndagen”. “I större och mindre grupper företrädda av spelmän strömmade folket från socknarna i närheten. Sedan man vederbörligen druckit vatten, offrat slantar och glammat vid källan fortsattes festen med dans i alla logar vida omkring långt in på måndagen.” Så beskrevs händelserna av en person från trakten år 1916.
*****
Vi smakade såklart av vattnet, och det var en märklig känsla. Vatten, även om det sägs vara smaklöst, smakar alltid något. Det här var dock fullständigt smaklöst, vilket var det som kändes så ovanligt. Udda på något vis.
För att ta sig dit så kan jag tipsa om den “korta” vägen om man har problem med terräng. Vi tog den korta dit för att sedan fresta med den långa på tillbakavägen. En fin vandringsled som ger ett fint lugn i själen!

Här är det!

About Author

Lämna ett svar