Skip to content

Det var en dryg halvtimmes promenad hemifrån.
Sköna vår- och höstdagar var det en given utflykt när inte Arsenal spelade hemma.
Craven Cottage nere i Fulham blev en liten resa tillbaka i tiden – men vilken trevlig resa.

Att kliva in på The Cottage på den tiden var som att ta sig tillbaka till Tipsextratiden.
På den tiden när Leif Larsson och Janne Jingryd huserade i studion.
På den tiden då man inte riktigt visste vilken match det skulle bli.
På den tiden det på något sätt var på riktigt.

Det var en sådan eftermiddag jag kom att tänka på när jag satt och kollade på fotbollen ikväll.
Fulham FC – lilla jävla Fulham Football Club – är klara för final i Europa League!
För den oinvigde så hette det förut UEFA-cupen.
Att det bara är dryga 10 år sen man själv stod på Craven Cottage och såg när Fulham klev upp ett pinnhål i det engelska seriesystemet genom att hemma slå Bury. Man avancerade då till nuvarande League Two (division 3). Att de 12 år senare spelat sig till Europafinal är inget annat än en smått fotbollsromantisk sensation.

Kan inget annat säga än att jag sedan mina London-år följder Fulhams resultat lite extra då man ändå såg en hel del matcher på den mysigast belägna fotbollsarenan i hela England.
Där huvudläktaren står med sina pelare rakt ner i den grumliga Themsen och där det på den tiden var ståplatser påde på Hammersmith End som Putney End. Vilka tider!

Kom på att jag hade den gamla Hi8-kameran med mig vid det där tillfället jag pratade om i början. Bara att kolla 3 minuters fotbollsarenanostalgi.

/Eriksson

About Author

Lämna ett svar