Kryss på regnigt Stora Valla

Det blev en varsin poäng när DIF tog emot Varberg. Det i en match som hade starka Elofssonvibbar och där det fanns möjligheter till fler mål åt båda hållen.

En match där båda lagen var i goda behov av poäng. En fullpoängare skulle sätta Degerfors i ett klart bättre säte, då gästande Varberg är det lag som ligger precis bakom i tabellen. Men det blev “bara” en poäng i en match som hade möjligheter till fler mål åt båda hållen.

Tänker inte gå in på specifika speldetaljer utan konstaterar bara att Stora Vallas gräs idag var aningen svårspelat. En tung matta som inte direkt blev lättare att bemästra efter åskvädret som drog in över Bruket med sedvanligt vattensläpp i massor.
Viktor Edvardsen fortsätter att göra mål för Rödvitt. Idag gav han oss ledningen och det kunde mycket väl ha blivit något hemmamål till på alla chanser som skapades. Nu skapade även gästerna chanser där många av dem kom efter extremt billiga frisparkar som dagens funktionär frikostigt delade ut till gästerna. Hemmalaget kunde dock se sig i stjärnorna efter lika billiga avblåsningar.

Kvitteringen kom i planens andra ände och jag såg inte riktigt hur det gick till. Skit samma, resultatet är ju det samma men det kändes…onödigt vid tillfället. DIF pressade på hårt i slutet och fick också en hörna i matchens allra sista spelminut. Tror inte jag sett många matcher där domaren inte låter hörnan slås, men varför skulle han tillåta det idag? Han hade ju ett “Elofsson moment” under i stort sett hela matchen, så att han berövade DIF på den möjligheten var bara logiskt. Ruskigt irriterande när hela matchen lutar åt ett håll i domsluten, och det slängdes och filmades om vartannat. Förstår inte att de fortfarande går på allt?

Men lika bitter som jag är på den insatsen, lika trevligt var det att vara på plats igen.
Vi kämpar på och ska väl lösa det här framöver. En trist poänglös svit bröts i alla fall. Alltid något!

Bilder:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: